Alltså jag har verkligen tappat bort intresset för att blogga. Rätt synd, för ofta skriver jag blogg inlägg i huvudet men kommer aldrig till skott att fatta tangenterna . Trist.. Senaste månaden har varit, gott och blandad kan man säga.Både söt och salt, sur och besk... Augusti är minsann fortfarande en väldigt känslofylld månad på många sätt och vis. Kvällen den 21 Augusti kunde jag som inte sova, låg och vred mig och gick på toa flera gånger. ja ni vet man blir tokigt. Så till sist tog jag upp mobilen och grejade lite och så kom jag på att det var precis 4 år sedan mitt liv ändrades över en natt.Det var alltså därför jag inte kunde sova. När jag vaknade morgonen därpå var jag helt slut i kropp och knopp. Sätter mig på sängen och försöker hitta åt kläder för dagen. vad händer? Jo tårarna bara forsar ner för kinderna. Wilma som ligger och sover brevid mig sätter sig upp och tittar på mig med ett ?... Dagen förblev seg och grå.Men jag visste ju varför. Det är så himla konstigt, att en känsla kan som hålla sig kvar i cellerna. eller i minnet eller var den nu håller hus. Och bara vara där och dyka upp år efter år. Märkligt. Det är en sån känsla som inte går att beskriva. Jag tror man måste varit med om något liknande själv för att kunna förstå faktiskt.Undra om jag skriver samma inlägg nästa år, ibland känns det uttjatat och ibland känns det som en väckarklocka. Hallå Mari! stanna till lite nu va, LEV NU! Att det ska vara så svårt lixom. Men inget ont som för något gott heter det väl. Jag måste säga att jag ändå är lyckligt lottat, varje dag får jag möjligheten att träffa sånna fantastiska männsikor som gör en glad ända in i själen. Det kallar jag livskvalite. Idag var jag och träffade en kvinna som blivit av med några fingertoppar och som inte längre kunde rida sin häst .som nu jag förmodligen ska få rida. Hon var så glad och tacksam att jag kom dit så jag visste nästan inte vart jag skulle he mig. Sånna människor med livsglädje det beundrar jag verkligen. Det var helt omöjligt att inte ryckas med. En annan kvinna som gör mig glad är Mia Skäringer. Och med henne tänkte jag även inspirera er och avsluta mitt inlägg med. Tack och hej hoppas det inte dröjer så länge tills nästa gång...;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar