Det är inte lätt att vara liten.....och söt på samma gång!
Idag känner jag mig blåslagen i hjärnan, fast jag är egentligen inte det. Det blir väldigt mycket wilma i mina blogg inlägg, kanske för att hon upptar den största av min vakna tid just nu. Till alla ensamstående hundmammor och mammor överhuvudtaget! Faaan vad ni gör det bra, grym eloge till er! Tur jag har sån fantastisk familj som hjälper när man behöver. Hur som helst så handlar min blåslagning mesta dels om inskolningen av wilma. PÅ jobbet, hon grinar så fort man lämnar henne, rackarns hund. Hon sover mellan kunderna och när kunderna kommer ylar hon och grinar för att hon inte får vara med. Jo hon är ju trots allt bara 11 veckor, och det är bara början. Men å andra sidan får man ju hoppas att hon vänjer sig och att det blir bättre. Det blir det det kommer jag ge mig fan på, men stundvis har man lust att strypa henne. Tur hon är så söt så man lika fort över väger det. Nu tänker jag ta mig ett varmtdopp och rensa tankarna lite!
Trevlig kväll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar